1. Skolminnen

De första 2 skolåren gick jag i skolan i Mullsjö. Ett gammalt skolhus där klass 1 och 2 hade sina lokaler 1 trappa upp. I övervåningen fanns även ett stort kallförråd för kartbilder och annat skolmaterial Nere fanns skolmatsalen, köket och klasserna 3-6.

Gick  klass 1 o 2 i rummet till vänster på övervåningen. På bv fanns köket o matsalen och 3-6 klass.

Vår skolfröken var nyexaminerad och jättesnygg. Första gången jag såg någon med målade röda läppar och klippt hår. Alla i skolan- bland pojkarna i vart fall- gillade henne. Hon hyrde rum hos Nymans vilket ledde till att ToreNyman som gick i 6;an blev retad- mest av avundsjuka tror jag.

Skolbänkarna var fasta och hade olika höjd beroende på hur stor man var. Under locket förvarades skolböckerna. Läxorna som man fick varje dag togs hem i en ryggsäck.

Skolmiljö på 50-talet med griffeltavla, kartan , de tunga bänkarna och naturligtvis katedern där fröken satt. Som regel fanns även en orgel i varje skolsal. Sång var viktigt då- både psalmer, visor och uppsjungning inför fröken  alltid skedde vid orgeln. Varje skoldag började med sång- mest  psalmer. Först vid en resa till Skottland förstod jag att det var engelska, skotska och irländska sånger, som var en stor del av de sånger vi sjöng.

Klarade mig rätt bra i ämnena. Fick ofta ett märke av fröken för att jag gjort läxan. Kan ej minnas om jag hade börjat  läsa innan jag började i klass 1.

I köket arbetade en kokerska. Minns bara en maträtt som inte tyckte om . Det var små runda , röda gryn som kokats och till min fasa fanns det varma blöta russin i soppan. På den tiden skulle man äta upp maten. Minns bara ett en färgflaga singlade ner från taket varför jag slapp äta upp maten.

Gymnastiken gjorde vi i skolsalen bredvid våra bänkar. Var mest armarna uppåt eller utåt sträck, böj knäna. Oftast var vi ute på gymnastiken och sprang, åkte skidor eller spelade brännboll.

Fotboll var inte vanligt då skolplanen lutade ner mot vägen och skolhuset.

Första gången jag fick skäll i skolan var i andra klass. Efter skoldagens slut gick Lasse Ågren och jag nerför trappen i skolan och sjöng för full hals.  ” Du gamla du fria du smällfeta ko ”  Fröken Barrlund som hade klass 3-6 öppnade dörren och skrek åt oss att vara tysta.Man fick inte sjunga på det sättet .

Eljest var det kul att gå i skolan. Om man bar in ved eller vatten fick man russin som tack. Det var gott så jag bar gärna in ved . Bakom skolan fanns tre stora björkar invid varandra. Det användes som klätterträd . Lekte ofta leken Valfrid där. Leken innebar att någon utsågs att vara Valfred- som i själva verket var en gammal sjuk man i byn som gick långsamt- och skulle jaga alla andra i träden.  Så här efteråt kan man fundera om det var dåtidens mobbning. Det var de ovigaste på skolan som fick uppgiften att vara Valfred. Blev själv aldrig utsedd till rollen.

 

2. Gräsmyrskolan

I tredje klass då vi börjat i den nya skolan i Gräsmyr  åkte jag ut från klassrummet under en syslöjdstimme, Jag hade dragit en klasskamrat som hette Lilly i håret. Hon hade vackert nästan svart hår med en hårsvans därbak. Var förtjust i henne. Vilka irrgångar kan inte kärleken gå. Fick sitta i specialklassen resten av timmen. Jag skämdes över utvisningen- inte över att jag drog henne i svansen. Jag var ju förtjust i henne!!!

När jag gick i fyran läste vi bl a geografi och vid det tillfället  om Norge. Hade den sommaren fått följa med till Norge på  semesterresa. Berättade då för Roland – en grannpojke- som gick i femman Att i Norge   rann älvarna så snabbt nerför bergen att vattnet  forsade fram  även i uppförsbacke.  Vår lärare Börje Hörnlund sa inte mycket men han tittade väldigt frågande på mej. Otack är världens lön.

Dessförinnan hade jag berättat för Roland, när vi läste om rovfåglar, att vi haft besök av en kungsörn hemma på gården. Den hade precis fått klorna i min lillasyster Elly när mamma kom springande och skrämde örnen varför örnen släppte greppet om lillasyster . Roland berättade detta i skolan och hänvisade till mig. Jag låtsades naturligtvis inte förstå vad han pratade om.

Så jag var nog en batting men inte en illbatting ( hoppas jag)

Skolan i Gräsmyr var bättre på många sätt än den gamla skolan i Mullsjö. Vi hade fotbollsplan, hockeyplan på vintern. Varje lunchrast spelade vi hockey på planen, sommartid fotboll. Minns aldrig att tjejerna var med. En mindre gymnastiksal, nytt kök , bättre utrustad på alla sätt. Det var därtill närmare till affären. Kunde där köpa en 2-öreskola, en st cigarett för 10 öre och kunde tjuvröka. Har aldrig förstått att vi tjuvrökte i skolans toalett. Det måste ju har doftat rök ??  Hade en kompis Stefan som var fosterbarn i Mullsjö och som rökt förut och bjöd mej att ta ett bloss för första gången. Hostade som jag aldrig gjort förut. Provade även röka  ett slöjdmaterial som vi gjorde underlägg för pannor med. Det såg ut som rötter, var ihåligt  och  brann svagt när man tände på. Ingen kan påstå att röken var god, men man ville ju prova.

I fjärde klass fick jag åka till tandläkaren i Hörnefors. Åkte i stort sett ensam varje gång från skolan. En tand i överkäken  hade tappat allt yttre skydd. För att rädda tanden skulle tandläkaren göra en guldtand. Tog väldigt lång tid. Hade inget mot det då jag fick en peng hemifrån så att jag kunde gå till kafeet och köpa en bulle efter behandlingen. Ibland spelade jag på RockOla- dåtiden skivspelare. Till slut var tanden klar. Alla på folktandvården fick komma och se tanden. Den stolte tandläkaren hade gjort sin första guldtand. Tråkigt tyckte jag. Saknade resorna, fikat på kafeet och RockOla med all ny rock som fanns att spela .Det var Chuck Berry, Tommy Steel, Den Rockande  Samen, Rock Ragge mfl.

 

3. Realskolan

Realskolan motsvarar högstadiet idag. Skillnade var att den inte var obligatorisk. På våren i 6;e klass fick man söka till skolan. Tror nog att de flesta som sökte kom in. Jag kom in på samhällslinjen. Förutom den fanns latinlinjen samt företagsekonomilinjen.

På min linje läste jag flera språk naturvetenskap , historia, relegion mm

Vi fick då åka skolbuss från Mullsjö till Nordmaling. Samrealskolan var enda realskolan i kommunen så elever kom från många olika håll.

I bussen spelade vi ofta kort på resorna till skolan. Insatsen var 10 öre.

På trappen till fiket i Nordmaling

 

Under skoltiden ordnades skoldanser. Helt nytt för mej. Jag klädde upp med i kostym , vit skjorta, slips och blanka svarta skor. Innan dansen fick vi se på fyrornas show. Den innehöll små ” nid visor ” om lärare naturligtvis, musik sång samt en sketch. Oftast riktigt roligt.

Var själv med i föreställningen när jag gick 4;e klass

Som tur hade jag redan provat att dansa i ” byagården ” i Mullsjö. Dansbanden kom oftast oftast från Umeå. Det var även Max Fenders från Hörnefors och ett rockband och country and westernband. Där dansade vi lärare och elever tillsammans.

På en skoldans hade en klasskompis med sig sprit. Själv drack jag inget men han var lika ovan så att han blev ordentligt påverkad. Vår klassföreståndare Ulf Uebel- en väldigt bra lärare för övrigt, träffade på kompisen och hjälpte honom så att han slapp skämmas offentligt. Lärarn sa bara att ” eleven måste ha ätit något olämpligt ” – en bra förklaring tyckte vi alla.

Under realskoletiden hade intresset för tjejer vaknat. Vi var ett gäng killar från klassen som ofta var tillsammans med några tjejer en klass under oss. Vi satt ofta under håltimmar på fiket i Nordmaling och hade roligt. Här några av dom

Två av tjerna i gänget( Ewor)

 

I Nordmaling fanns ett bageri som var känt för sina krämbullar. Något sånt hade jag aldrig ätit tidigare. Hade man några kronor över gick jag dit för att köpa denna himmelska bulle. Den var alltid nybakad, varm och saftig. En njutning helt enkelt.

Realskoletiden var den stora frigörelseperioden från föräldrar och syskon. Nya vänner kom, nya aktiviteter tillsammans med kompisar. Idrott som rastsysselsättning upphörde, Tjejer blev viktigare.

I realskolan började jag även intressera mig för kläder. Klädde mig ofta i  kavaj och ytterrock. Kavajen var svagt storrutig och byxorna var gråtonade. Ibland använde jag  tunn halsduk med hållare av tenn/silver. Tyckte själv att det såg bra ut. Tjejerna gillade det i vart fall. Det var huvudsaken.  Kände mig finare i de kläderna. Minns att jag vid ett studiebesök i Rundvik på Masonitfabriken blev hopväxlad med en lärare pga min klädsel. De trodde jag var lärare och jag hade till skams nog inget emot det, Fick därför följa med på en rundtur tillsammans med en särskild anställd som visade hela fabriken.

Min outlook under senare del av realskoletiden och början av gymnasietiden

 

Idrottstiden tog slut under skoltiden. Var med på skolans skidtävling då jag gick andra klass. Blev tvåa efter en tävlingsåkare i fjärde klass.vilket blev väldigt uppmärksammat. Var även med i Skol SM uttagning på 1000 meter i Skellefteå. Men det gick inget vidare. Var även med i skolkamperna mellan Vännäs, Bjurholm och Nordmaling på 60 meter. Blev varje gång slagen av min kusin Lars från Långsjö. Intresset minskade de två sista åren då jag träffat en tjej Eva från Vitvattnet i Bjurholm. Ville hellre vara med henne än springa( till idrottslärarens frustration).

Jag var 17 år när realskoletiden var över. På skolavslutningen var man uppklädd, fick presenter. Jag fick en klackring av guld av mina föräldrar.

Avslutningen firades i Håknäs på en dansbana. Hep Stars spelade. Sigge och hans kompisar kom i bil. De öppnade bagageluckan och bjöd på starksprit- första gången för mej- vaknade  efter att jag dansat med tjejen – som var så förtjust i mej, men inte därefter, under en gran när dansen var slut. Åkte taxi hem med Allan  en kompis från byn. Chauffören sa att – vilken fin kille som är så tystlåten . Om han bara visste vad jag gick igenom. Åkte till tjejen dan efter, hon ville inte träffa mej igen.

 

4. Umeå Högre  Allmänna Läroverk

Efter Realskolan var det dags för nästa steg i utbildningen. Jag sökte och kom in på reallinjen vid Läroverket. Hade bra betyg från realskolan men reallinjen var inget för mej. Den var inriktad mot naturvetenskap dvs matte, fysik och kemi. De var inte mina favoritämnen.

Sökte därför år två till sociallinjen.Nästa  ” inspark ” i klass 2  blev när jag valdes in i Litterära klubben. Det var mest Umeåkillar- societeten varför jag kände mig utanför och slutade gå på träffarna. Inträdesprovet var att skriva en essä i ämnet ”Kulturens vagga ”. Skrev om Romerska kultur utifrån begreppet ” Noli me tangere ”. Betyget- javars, men in kom jag.

På sociala linjen hamnade jag rätt. Läste historia, geografi, filosofi, religionskunskap, svenska och lättare kurser i naturvetenskap. Läste även språken tyska och franska.

Lektor Fischer är  och förblir min bästa  lärare. Han hade ämnena svenska, filosofi. Han lärde mig ett förhållningssätt till livet vardagen, framtiden.som jag verkligen haft nytta av. Satt  bara och lyssnade på honom när han  berättade anekdoter ur  författarnas liv, filosofins tankar och utveckling.  Kan fortfarande  känna hans närvaro i hur jag tänker och upplever verkligheten. Det är nu 50 år sedan och jag kan fortfarande citera honom. Vem lämnar sådana avtryck ?

Lärovekstiden var den bästa och roligaste studietiden. Studierna gick bra men framförallt öppnades en ny värld. Hyrde under hela studietiden rum, lägenheter i Umeå. Ibland tillsammans med mina syskon Bror, Märta och Lena. När Lena började på gymnasiet hyrde vi en stuga  ute på Teg. Märta gick hemteknisk utbildning under ett år.

Stugan hade inget uppvärmningssystem utöver vedspis. ( förmodar att vi hade nåt elelment  påkopplat när det var riktigt kallt ute. På mornarna var det kallt. Det värsta var nog lukten av rök från kläderna. Tyckte att vi alltid luktade rök.

Vi hjälptes åt med matlagning , städning och transport till skolan

Från andra klass bodde jag på Hemvägen i Umeå tillsammans med Lena. Hade ett stort vardagsrum som min lya. Lena hade ett mindre rum. Ett litet kök fanns i källarplanet.

Där i lägenheten hade vi fester och fungerade som mötesplats med mina kompisar. I stort sett alla klasskompisar kom från Umeå . Det gjorde att det var lättast att träffas hos mej. Syrran klagade aldrig, däremot en tjej- religiös- som bodde i lägenheten bredvid. Vi hade samma ingång varför hon var tvungen låsa sin dörr sedan en av mina  kompisar gått in till henne en natt.

Under den tiden lärde jag mej att röka pipa ( i början fick någon annan tända pipan)  dricka vin och öl. Vin var billigast så därför blev det mest vin till festerna. Favoriterna var Dao, Valpolicella, dessertviner ( var starkare men sötare- tjejerna gillade det ). Började gå på discon – förfallet hade startat!!??

På fest med några tjejkompisar( med några av Eworna)

 

Under studietiden var jag rätt ofta på krogen. Spelade lite roulett med mina bra nummer – 9, 11 13 15 och 21 samt 24. Så fort jag gick med vinst löste jag in mina marker så att jag kunde köpa en drink. Inget att härma men för mej funkade det.

Hur hade jag råd med allt under studietiden ? Jag hade dels studiebidrag och lite studielån men jag arbetade varje sommar, varje lov som målare.

Under den tiden försökte jag lära mig dansen ” Shake ” på nedlagda K4.  Blev aldrig bra- var för stel, för generad.

Men vilka fester vi hade i lägenheten min, ute på stan, hos kompisar. Det var under den tiden jag kom att hamna utanför gamla kompisgänget i  Mullsjö.

Rödvinsgänget samlat

 

Min plan för tiden efter läroverket var att åka till Los Angeles och flippa ur ett år. Vad det riktigt skulle innebära hade jag ingen aning om, jag ville bara bort, slippa jobba varje ledig tid, slippa alla krav jag hade på mig själv.

Vad gör Staten då – jo de ser till att jag gör militärjänst.

 

5. I det militära

Rycker in vid I 200  Umeå vid pansarvärnspluton som befälselev. Vilket misstag av militären.

Jag hade ju börjat bli politiskt radikal, ifrågasatte det mesta, hade svårt att hålla takten under marscher. Var tätkarl dvs gick som förste man i gruppen längst fram till vänster. Det var alltså jag som angav takten i marschen, angav steglängd osv. Problemet var att jag var kortast och hade alltid gått, sprungit med korta steg. Resultatet blev att marschen mer såg ut som ett kameltåg i Egypten än ett snyggt militärt marscherande. Förklarade mer än en gång att jag aldrig bett om att få bli befäl- men vad hjälpte det.

Tur jag hade så många bra killar i gruppen som kompenserade mej i styrka. De blev bra skyttar, blev starka och uthålliga. Min grupp vann varje gång vi hade tävling i dragning  skjutning med  PV kanonen . 90 mm  granater. Kanonen ca 4 meter lång och drogs på en lavett med hjul på sommaren och på vintern med skidor  som hjulen vilade  på.När vi skulle ta oss fram på skidor  togs  lavetten med hjulen bort och kanonen placerades i en lång pulka . Hela gruppen på 10 man drog kanonen efter sig. Några man fick åka före och göra ett spår som övriga fick åka i. Det kunde vara väldigt tungt att dra kanonen då  eldplatserna var belägna uppe på höjder.

Det var en fantastisk känsla att skjuta med kanonen. Först sköt man in sig med  spårljus,  7,2 mm gevär  fastsatt vid kanonen, därefter med granaten-raketammunition. Sköt på avstånd upp till 1 000 m på rörliga mål. Tror ingen i gruppen missade målet. Vi hedrades to m inför hela  I 20 efter en uppvisning inför ÖB.

Minns att efter varje skjutning så darrade hela kroppen. Varje skjutomgång  innebar upp till 20 avfyrningar. Varje avfyrning innebar en tryckvåg och en smäll som gjorde att man inte kunde skydda sig trots att man låg i skydd bakom kanonen.

90 mm pvkanon

 

Jag var i övrigt ingen bra soldat. Hade svårt att komma ihåg order som skulle repeteras, såg mer till egna gruppen än hela plutonen vilket gjorde befälen irriterade- vilket jag förstår i efterhand.

Men – jag lärde mig mycket under tjänstetiden, om mig själv och hur andra fungerar.

Borta var tankarna om att flippa ur ett år i LA.

 

6. Högskolan

Efter militärtjänsten sökte jag och kom in på Samhällsplanerarutbildningen vid Umeå universitet.

Började med statistik- rätt intressant men det gick sådär med studierna.( Vilken fin bortförklaring !)  Insåg att jag var mer socialt intresserad varför jag sökte till Socialhögskolan  och påbörjade utbildningen där vårterminen 1970.

Läste där psykologi, sociologi, socialrätt, juridik, statistik mm. Kändes helt rätt.

Bodde då tillsammans med mina syskon igen i lite olika konstellationer och på olika ställen i Umeå.

Studenterna på Sopis som utbildningen kallades var som regel politiskt radikala. Det fanns Maoister, KFML i olika former, Clarte mfl.  Grupperna ynglade av sig så det blev svårt att riktigt veta skillnaden mellan grupperna.  Lärarna hade även svårigheter att tillfredsställa studenternas önskemål om studier i Marxistisk ekonomi.

Lärde mej att förstå vad socialismen hade för taktik för att överta makten, det politiska språkbruket. Det som speciellt skrämde mig var resonemanget kring proletariatetets diktatur. Den gav  politiska eliten rätten att slå ner allt motstånd med militär kraft och tysta allt motstånd. Höll  du inte med så skulle man håll käft om du skulle undvika replessarier.

Det var väldigt tydligt hur många ledande studenter såg  sin roll i ett socialistiskt samhälle. De såg sig som framtida ledare över arbetarklassen och den kuvade  mellan och överklassen.

Som opponent till uppsatser började jag nagelfara alla de uttryck som vänstern använde – socialfascism, proletariatets diktatur, maoismen osv.

De hade  politiska  exempel på lyckade  rörelser   Rote fraction i Tyskland,  trots alla morden de begick. Partimonopolet i alla Öststater och de miljontals dödade i  Stalins, Maos , Khmererna mfl länder och deras försök  att skapa ett nytt marxistiskt rike med världsherravälde.

Mot slutet av utbildningen hade min vurm för marxismen tonat ner. Det hade blivit för mycket  slagordsretorik, pamfletter och ibland ren dumhet i diskussionerna.

Minns speciellt ett föredrag av Jan Myrdal . Tror inte att det var särskilt många av studenterna som förstod vad han pratade om. Det var högtravat, ideologiskt surrigt, högintellektuellt. Frågorna därefter från ledarna i de olika politiska grupperna höll samma nivå. Typiskt nog blev svaret från Myrdal – Ja, jaså. Nä inget för mej så jag gick.

Oavsett radikalismen på universitetet så har jag burit med mej många värderingar sedan den tiden bla om rättvisa, rätten till social trygghet  och även skeptisismen till vad som sägs eller påstås. ( Det sista möjligen en nackdel då jag inte tror på allt vad som sägs)

Det utbildningen lärde mig var att läsa lagtext, vad lagen sa, avsåg, begränsningar,  ekonomiska avvägningar osv . Det hjälpte mig sedan i yrkeslivet där  lagens andra och bokstav var viktig att hålla reda på. Det gjorde att man insåg att visst utrymme fanns för bedömningar. En annan fördel var att  utbildningen innehöll så många  ämnen.